Vad har skolan för metoder för att hjälpa elever som inte lyckas i den ordinarie undervisningen?
Skolans arbetsrutiner är att:
- Försöka göra anpassningar av den ordinarie undervisningen för att bidra till att eleven utvecklas bättre.
- Göra en utredning av lärmiljön och hur eleven fungerar i undervisningen för att förstå om det är ett särskilt stöd som behövs eller om det räcker med extra anpassningar för att hjälpa eleven.
- Om det är särskilt stöd som behövs ska detta formuleras och beslutas i ett åtgärdsprogram för att tydliggöra och säkerställa stödet.
Ett problem är dock att innehållet och metoderna som ingår i anpassningar och det särskilda stödet inte alltid bidrar till att eleven utvecklas på ett gynnsamt sätt. En del har erfarenheter av motsatsen och talar om att effekter av ett särskilt stöd också kan vara stigmatiserande och kontraproduktiva trots goda ambitioner.
2013 gjordes ett försök med att ge elever som halkat efter i matematik ett stöd som vi kallade personlig tränare i matematik. Vi gjorde en så kallad effektstudie om än i litet format och det visade sig att den gruppen elever som fick detta stödet utvecklades bättre än kontrollgruppen som inte fick det.
Eleverna fick individuellt anpassad träning i matematik fyra dagar i veckan, 30 minuter åt gången med en egen ”tränare”. Träningen skedde efter skolan och fortgick i 10 veckor. Den var väl strukturerad med egna korta delmål som uppnåddes och förändrades under träningen. Vi arbetade särskilt med att visa eleven utvecklingen genom att synliggöra med staplar, linjer och poäng. Nu har du lärt dig detta, nu går vi vidare till nästa mål osv.
Läs gärna rapporten som är skriven av Åse Hansson, Göteborgs universitet vid pedagogiska och specialpedagogiska institutionen. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39316