Lyckas du engagera alla elever i ett grupparbete?

Inkluderande undervisning – specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag!

En av de roligast arbetsuppgifter som jag kan få som specialpedagog är att medverka till att undervisning utvecklas för att bli mer inkluderande och passa fler elever.

Jag önskar att vi pratade mer om undervisning som leder till att många elever lyckas. Likaså att vi prövar mer systematiskt när vi försöker förändra undervisningen för att anpassa och skapa möjligheter för fler elever att lyckas.

I den forskarutbildning som jag ingår i studerar vi för tillfället metoder för att bedriva skolutveckling på vetenskaplig grund. En uppgift är att organisera för och leda en forskningscirkel.

En forskningscirkel är tänkt att vara lite mitt emellan akademin och praktiken och att de båda perspektiven ska kunna gifta ihop sig. Det är inte forskning i regelrätt bemärkelse men det är heller inte helt och hållet praktik. Frågan man vill undersöka i en forskningscirkel ska vara hämtad från praktiken. Ny kunskap ska tillföras från vetenskapligt håll både vad gäller systematiskt och kritiskt arbetssätt men också kunskap från forskningsöversikter och vetenskapliga artiklar om metoder och hur andra prövat att lösa problemet. Gruppens möten används till att deltagarna med viss regelbundenhet kommer vidare i den fråga man vill undersöka genom att läsa, prova, reflektera och skriva tillsammans. Ledaren för en forskningscirkel i detta fallet bör ha en koppling till universitet eller högskola på något sätt.

Behovet att implementera och undersöka arbetssätt som inkluderar fler elever är en fråga som vi specialpedagoger ofta brottas med. Är det möjligt att ge lärare stöd i att hitta arbetsformer där fler elever lyckas? Att istället för att hamna i arbetsprocesser där elever formuleras som svaga och till viss del svåra att få att fungera i den ordinarie undervisningen, hitta arbetsformer där fler elever är aktiva, självständiga och klarar av skolarbetet.

Kooperativt Lärande (KL) är en metod som använts internationellt med goda resultat kopplat till en variation av elever (Putnam, 2012). Det är en metod där elever utvecklas socialt och känslomässigt tillsammans med sin kunskapsutveckling. Själva arbetssättet är strikt lärarlett men till största del elevaktivt. Eleverna arbetar i förutbestämda strukturer där alla vet vad, hur och när arbetsuppgiften ska göras. Man arbetar i grupp och lär tillsammans. Alla strukturer bygger på fyra viktiga principer som alla måste finnas med.

På Strövelstorps skola har vi startat en forskningscirkel för specialpedagoger. Ett identifierat problem utifrån skolans elevhälsoperspektiv är att vi arbetar väldigt intensivt på reaktiv nivå gentemot individer. Alltså erbjuder en mängd insatser eller har problemlösande samtal när en elev har hamnat i svårigheter. Vi har som mål att öka andelen arbetstid då vi arbetar på förebyggande på gruppnivå. Ett sätt att göra detta är att bidra till att utveckla undervisningen. Därför har vår cirkel startat med att utifrån ett inkluderande synsätt undersöka hur vi i samtal, genom aktioner tillsammans med lärare kan prova den metod som heter kooperativt lärande. Kooperativt lärande som metod bygger på sociokulturell teori och utgår från att vi lär oss i aktiviteter tillsammans med andra. Metoden är beforskad internationellt och många studier har kunnat visat positiva effekter både på elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Metoden är därför mycket intressant att prova utifrån de behov som skolan har identifierat.

I forskningscirkeln kommer vi att studera litteratur (Kagan & Stenlev, 2017), välja strukturer ur kooperativt lärande att prova tillsammans med intresserade lärare i skolans olika klasser. Vi hoppas kunna se förändring gällande elevers deltagande och aktivitet i grupparbete och kommer att undersöka detta genom att se och höra hur elever och lärare uppfattar elevers deltagande och aktivitet när de arbetar i en struktur från kooperativt lärande. Som underlag i vår forskningscirkel kommer vi att använda videofilmade delar av lektioner. Vi kommer också att hålla fokusintervjuer med elever och lärare som deltagit.

Det finns en mängd bra info att läsa om kooperativt lärande på bloggarna:

Referenser:

Kagan, S., & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande : samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning: Lund : Studentlitteratur, [2017]

Putnam, M. (2012). Perspectives: Are We Asking the Right Questions? Change: The Magazine of Higher Learning, 44(1), 60-63.

Inlägget är först publicerat på Englar bloggar 211110