Hur pluggar tonårshjärnan?

I tisdags arrangerade vi på Strövelstorps skola en kompetensutvecklingsdag med temat Tonårshjärnan. Speciallärare och specialpedagoger från flera kommuner var inbjudna. Som gäst och utbildare hade vi Malin Gutestam, lärare i idrott och hälsa med en magisterexamen i Neuroscience in Leadership. Vill du läsa mer om Malin hittar du hennes hemsida här.

Malin Gutestam

Malin har lyckats koppla väsentlig forskning till sin praktik där hon utvecklat och prövat en metod för att hjälpa tonåringar förstå hur hjärnan fungerar, vad hjärnan behöver och hur de kan hjälpa sig själva både att studera och att må bättre. Hon har själv prövat sin metod på ett systematiskt och vetenskapligt sätt vilket gör hennes arbete trovärdigt och mycket intressant.

Malin berättade under dagen om intressant forskning där fler resultat pekar på hur vårt sätt att uppfatta verkligheten påverkar kroppens svar.

Excercise and Placebo

Ett exempel handlade om hur städare på ett hotell uppfattade sina arbetsuppgifter. Man gav två grupper städare olika slags information om arbetsuppgifter. En grupp fick veta hur många kalorier man bränner av att dammsuga, gå i trappor, bädda sängar. Detta jämfördes med träning och slutsatsen var att ett arbetspass är likvärdigt med flera träningspass i gymmet. Den andra gruppen fick mer allmän information om arbetsuppgifterna. När man gjorde uppföljning på vikt, blodfetter mm visade det sig att den grupp som fått info om att arbetsuppgifterna kunde räknas som träning hade fått bättre kondis och gått ner i vikt medan den andra gruppen var oförändrad (Langer & Crum, 2007).

Unga hjärnor

Malins egen studie kallar hon för Unga Hjärnor. Upplägget har hon hämtat från ett projekt som heter Healthy Mindplatter vilket utvecklats av Dan J. Siegel och David Rock i USA.

Ramverket kan liknas vid en tallriksmodell där sju olika aspekter behöver tas med i beaktande för att hjärnan ska fungera optimalt. De sju aspekterna kommer nedan i punktform och med en kommentar som fastnade i mitt minne när jag nu tänker tillbaka på föreläsningen.

  • Fokusera – hjärnan kan inte och ska inte multitaska
  • Sov – sömnen ger återhämtning
  • Rör dig – sitt inte mer än i 30 minuter i taget
  • Pausa – pauser kan vara att man gör något annat en mycket kort stund
  • Umgås – goda relationer behövs
  • Lek – här föds kreativitet och lust
  • Inre lugn – träna mindfulnes, enminuterspass

Malin menar, med stöd i forskning, att elever behöver ha kunskap om hur hjärnan fungerar och när de har det kan de också påverka sitt mående och sitt lärande bättre. Hennes intervention är att ge elever utbildning i hur hjärnan fungerar och hon har lagt upp ett program där hon träffar elever vid 16 tycken 30-minuterspass.

Att leva som man lär

Under hela vår utbildningsdag lever hon också som hon lär. Eftersom hjärnan behöver pauser och återhämtning med jämna mellanrum är envägskommunikationen i föreläsningen aldrig längre än 11 minuter. Hon delar av med fiffiga mikropauser som i sig hjälper våra hjärnor att komma ihåg vad hon pratat om. En riktigt bra utbildningsdag på många sätt! Jag tror att många av oss avslutade arbetsdagen med en liten plan om en liten förändring i den egna praktiken. En förändring som är möjlig att iscensätta redan nästa dag!

Vi fick goda exempel på vad en mikropaus kan vara och hur enkelt det faktiskt är att omsätta den i praktiken. Det kan vara så enkelt som att.

  • Ställ er upp en liten stund
  • Prata med grannen om
  • Sten, sax, påse
  • Andas efter modell i 40 sekunder (räkna till 7 på inandning och till 11 på utandning)
  • Hoppa 25 hopp på ett ben

Hon varnade också för att hjärnan inte är skapad för arbetsuppgifter som sträcker sig över lång tid. Hjärnan fungerar bättre vid avgränsade och tydliga uppgifter. Tonårshjärnan har inte utvecklad planeringsförmåga.

Detta får mig att tänka på de många inlämningsuppgifter som elever på högstadiet själva ska planera, organisera och genomföra och det ger mig förståelse för varför så många elever inte klarar detta så bra. En del behöver enskilt stöd av lärare, specialpedagog eller förälder för att kunna genomföra uppgifter och bli klara med dem. Varje lektion skulle i stället kunna ha ett tydligt mål och inbyggd struktur för att uppgifter ska bli kunna bli utförda av alla elever.

Mindfulness

Här finns en liten instruktionsfilm om hur man på en minut kan finna lugnet.

Eva Pennegård, specialpedagog på Strövelstorps skola och licentiand vid forskarskolan CSiS, Lunds Universitet

Inlägget är först publicerat på Englar bloggar 180308